oro

Mina pälsklingar har varit förvunna i tio dagar nu.
Finns inget jag kan göra. Alls. Det är inte hos mig de försvunnit, utan hos T 10 mil bort, så jag kan inte ens försöka leta. Jag orkar snart inte andas mer.

Mina fina katter...mina små älsklingar.

Kan bara hoppas att de är försvunna tillsammans, så att de kan lugnslicka varandra om de har försvunnit iväg på ett äventyr som blivit otäckt.

mer korrespondens

från min kollega i norr;

TJENIS.

Läget ?
Vill bara veta om faxen är i funktion eller ur ?
Vi är villiga ……
att använda faxen som scanner .
På ett villkor att det är du som kommer hit och trimmar faxen våran .
Och ingen hårig svettig tekniker.
// XXX

Jaha, och hur vet han att inte jag är hårig och svettig?

s(k)urgumma

Det här kan bli ett sådant inlägg som jag kanske ångrar imorgon.

Någon sa en gång att det var bra att städa om man är arg. Någon hade fel. Om man städar av ilska, och anledningen till ilskan är brist på städning, då är risken stor att man blir ännu argare, särskilt som man under städningens gång upptäcker enorma brister i den i huset tidigare påstådda städningen.

Det här trodde jag aldrig skulle hända, att jag skulle bli en städkärring. Tvätthagga? ja. Städkärring? Nej.
Jag gillar inte att städa, särskilt inte som det som jag minns att mamma gjorde mest eller tjatade om att göra under min barndom var just städning.

E är urusel på att städa. Jag trodde i min dumhet att det bara var stökigt och smutsigt här för att det städades för sällan, och efter att familjen började städa lite mer frekvent (varje söndag)
så trodde jag att det skulle bli bättre. Eller, fel uttryckt, jag hade förväntnigar om att det skulle vara rent. Det städas visserligen oftare här, men så mycket renare är det inte.

För mig är det helt ofattbart hur det EFTER att man dammsugat fortfarande kan ligga smulor,blomblad, damm och döda flugor på golvet. Trots damning är det damm överallt och pisset på golvet och runt toasitsen samt tvålresterna i duschen är fortfarande kvar efter att badrummet städats. Mycket märkligt.

Nu har jag insett varför. E och barnen tror att de städar, men i själva verket fjuttar de bara runt för att bli färdiga så fort som möjligt. Om det blir rent eller ej betyder inget, det viktiga för dem är att de kan säga att de städat.

Så då blir E och jag ovänner. För att jag får inte kommentera städningen, och tycker jag inte att det är bra nog, då anser E att jag får göra det själv. Men det är jäkligt lätt för honom att säga, ett enkelt sätt att komma undan på.
irriterat blir det också här när jag då försöker förklara hur man ska göra för att det ska bli rent. Det behövs inte. De kan minsann städa.

Ja, och jag kan laga bilar. Jag har sett blinda tanter med reumatism städa renare än så.

Så...jag städar. För att jag inte kan stå ut med smutsen. Och då behöver de ju ändå inte göra det eftersom de vet att jag gör det. Visst, jag blir arg först. Men sedan städar jag. Men lite ilska kan man väl stå ut med för att slippa städa.

Om jag "låter" snygg

så vill jag påstå att min kollega uppe i norr låter singel.
Följande har idag utbytts via mail;

10.25
Från:A till I
MORS
Absolut.
Men vet du en sak ?
Det skulle va kul att få se vem man mailar med
Har du ingen idol bild på dig själv ?
//A


12.00
Från: I till A

Haha, hej!
Det har du frågat om innan…Ska se vad jag kan göra nån dag när jag hittat läsaren till minneskortet i digitalkameran;)

13.39
Från: A till I
HEJ
Grett kan knappt bärga mig .
Jag tror att du är skit snygg .
Du låter som det i alla fall .
Ha det
Trevlig helg

Ring, va?

När det äntligen ringer nån internt till mig på jobbet så är det nån som ringt fel. *suck* Men min telefon fungerar uppenbarligen.