Same procedure as last year

Prov. Svenskprov idag. Jag gick dit. I god tid och allt. Sedan stod jag utanför skolan i 20 minuter och försökte samla mig,fatta mod att gå in. Sen gick jag hem igen. för jag klarade bara inte av att gå in genom dörren. För tänk om...ja,tänk om vaddå? (jag inte skulle klara det?) Jag har läst,åh,vad jag har läst...men det hjälper ju inte. När jag är så rädd att misslyckas att jag inte ens går in och skriver. Ett misslyckande i sig. En jävla skitdag är det idag.

Lite kvar

av sportlovet. Och massor av snö. Snöbollskrig, någon? Nä...inte så sugen jag heller. Särskilt inte som någon har ätit på mina favoritvantar. Undrar vem det kan vara? Möjligen samma dam som gnagt på bredbandssladden? (åååh vad jag saknar mina pälsklingar)

E har lockat med att det är varmt hos honom. Trevligt. Trevligt sällskap med värme. Så det är snart dags att pälsa på sig allt i klädväg och gå till stationen. Undrar bara vilka av tågen som går. Och jag hoppas verkligen att det jag tänker ta går. Ska ta med mig något att läsa och en filt, kanske te också, OM nu tåget stannar...

Greys Anatomy Spoiler;Sorry, men jag måste bara säga att jag blev så oerhört lättad att hon överlevde, Meredith. ( man kan ju bara inte döda huvudrollen-kardinalregel nr 1 ju)Men vad var det för j-la utspel av producenterna? Vill man ha övernaturligheter o svårförklarat hokus-pokus tittar man väl på Lost. Jag vill ha kärlek,humor, lite lagom dramatik och tittar därför på Greys Anatomy. Allt blodet och de coola operationerna är bara en bonus;)

Trist typ (dementi)

Trist att vara sjuk. Men det är tristare att vara nästan sjuk. Febern som var höghushög imorse har försvunnit. I alla fall har den sjunkit.Jag är bara rastlös och uttråkad. Det finns en gräns när man inte har lust att läsa fler Anna Jansson-deckare. (typ när man läst alla hon skrivit) Har sovit hela dan och drömt märkliga saker. Är alltså ganska pigg nu. Dock lite mosig i huvudet. Kallt som fan är det och fullt av äcklig snö utomhus. Men jag måste ta tillbaka min arga utläggning om hur tröga skåningar blir i samband med snö. Snön är tydligen speciell här sa de på TV. Blötare. Okej. Jag ber om ursäkt. Vi är inte så dumma änd

Felsök

I googlandets tidsålder kan man ju få en del dåliga träffar. Misstänker att de som googlat (eller på annat sätt sökt efter) något av följande; vithaj, swivel sweeper, värmehjärta, ENIRO,klippt lugg, eller stilpolisen blivit antingen besvikna eller förvånade när de hamnat här. Jag tycker att det är lite småfestligt och att det visar "bredden" på den här bloggen. Den handlar om allt men för det mesta om ingenting.

Grattis Skåne

Snön har nu kommit till en plats nära dig!
Jag tror nästan vi skåningar har oss själva att skylla ibland när resten av Sverige kallar oss tröga. Vid det här laget vet varenda femåring att det kommer snö här också, varje år. Även om det är lite svårt att förutsäga exakt när den ska komma. Men ändå, varje gång, fast vi vet att den kommer, så står vi där som lamslagna och undrar vad det är för vitt som faller från himlen. Bilar kör av vägen eller in i varann, tågen slutar att gå och folk fryser tår o näser av sig när de är ute och traskar barhuvade i sina j***a vårskor! Nä, avstånd i trafiken, vinterdäck eller vinterkläder är inget för en äkta skåning, det är bara för "dumma norrlänningar" o gamla kärringar.

Jag hade tur som kom med ett tåg hem efter träningen. Många tåg från Malmö var nämligen inställda, då det var....SNÖ på spåren. Nästa gång det ska läggas ny järnväg här borde kanske även vi satsa på "anti fruset regn-räls" från Kung Bores Järnbane AB.

Men inget ont som inte har nåt gott med sig. Pressbyrån ökade förmodligen sin försäljning lavinartat jämfört med andra onsdagar. Jag var ju inte den enda som slank dit o köpte te och choklad. Så träningen blev plusminusnoll, men jag fick mig i alla fall en påminnelse om att jag tillhör en befolkning med kollektiv avsaknad av snöminne.

Frihet i tablettform

Äntligen säljs Naproxen receptfritt. På tiden säger jag bara.

Jag vill ha fredag idag

Jag ogillar att det är måndag. Inte för att det är fel på måndagar, utan för att det är så mycket vecka kvar fram till fredagen då. Är alldeles bubblig inuti, fjärilarna har löpt amok och det luktade vår imorse. Har varit på vippen flera gånger att rusa ut på gatan och skrika och hoppa runt av ren lycka. Men jag har sportlov och alltså fortfarande pyjamas på mig, så jag gör inte det. Istället längtar jag mig tokig efter fredag. Längtar mig tokig efter världens underbaraste. På fredag är det älskling, på fredag är det fest. Fredag är dagen som jag gillar bäst.

Kär.Och galen.

En SÅN dag idag

Jag fryser, fingrarna är nästan blåa. Och bara för att jag frös så jävligt överallt kom jag på den glada idén att jag kunde knäcka ett sånt där värmehjärta och stoppa innanför tröjan och i alla fall tina lite nånstans. Sådana hjärtan blir jäkligt varma och passar man sig sig inte så bränner man sig. Så nu är jag kall och har bränt mina boobs ( att lägga hjärtat mellan tröjlagren blev ju inte tillräckligt varmt). Eller, det är inte boobsen jag bränt utan urringningen, eller,ja, det som kan vara en urringning om han har en sån där superduperglitterglamspetstjolahoppsan, som jag inte har. Men där i sänkan mellan mina bröst (som också är förfrusna) har jag nu ett litet hjärtformat märke. Och så har jag ostskalk i strumporna. För nån hade inte tömt soppåsen och osten trillade visst ut igen när jag kastade den utan att märka det. Så när jag skulle ta lite kallt vatten på min brända urringning trampade jag i Västan-ost, fast jag märkte inte det förrän jag började fundera över varför min ena trampdyna liksom växt och det kändes som att jag gick på en kudde. Nu sitter jag här i ett par sticksiga sockor för osten går inte riktigt bort(det var mina bästa raggsockar som man kan dra halvvägs upp på låret.) och är väldigt deprimerad. Inget blir som jag vill och nej,jag ska inte ha mens men det är förjävla mycket månad kvar så här i slutet av pengarna, och jag har inte sovit så mycket i natt och kan inte somna nu heller för jag fryser och det hjälpte inte att jag åt en ostochmarmeladfralla. Tre koppar te funkade inte heller och inte en bulle till, däremot fick jag dåligt samvete och hemskt ont i magen av kissnödighet men går jag på toa fryser jag ihjäl och jag kan ändå inte knäppa upp byxorna för då måste jag ta av mig vantarna. E har varit så varm och go hela natten och inte sagt ett ljud om att jag snorat och gråtit på honom. Den nya adaptern funkar sådär, så nu går datorn på batteri men om jag hoppar lite hinner jag nog både se Greys Anatomy, Ugly Betty och What About Brian på de 73% som finns kvar. Sen slocknar batteriet. Mitt också hoppas jag. Och sen när jag vaknar så skiner solen, osten har mirakulöst försvunnit ur strumporna, jag är varm, vet vad jag vill göra med mitt liv. Ja, och så har jag vunnit en kappsäck full med pengar.

aningslösa föräldrar

I Gs sexa har de nu haft sexualundervisning. Men det var lite svårt att göra läxor, för man kunde inte fråga om hjälp, för sådant vet ju inte föräldrar något om. Fick hans pappa veta på utvecklingssamtalet.

När jag gick till Ica idag passerades jag av tre småtjejer i 10-12 års-åldern på cyklar. De hade sådana där klara, prathöga röster som tjejer i den åldern har, så det var svårt att undgå deras samtalsämne; namn på snippan. Eller kanske skulle den kallas blomman, eller grottan eller bävern(var f-n har de fått det ifrån)? De rablade upp några andra fantasifulla förslag för att sedan i kör säga tyst, när de cyklade förbi mig. Sen var det lite svårt att urskilja när alla pratade i mun på varann, det sista jag hörde innan de körde ner i gångtunneln var -ja, för vad det heter mellan benen, det kan man ju inte fråga mamma om"

Jag fick mig ett gott skratt när E berättade om Gs läxor, och log igenkännande åt småtjejerna. Vissa saker verkar aldrig förändras; konsensus att föräldrar inte vet något om, och aldrig under några omständigheter har sex.

Hutlöst

-det är vad det är, att ta nästan 1000 spänn för en adapter till laptopen. Särskilt om man betänker att man kan (om man nöjer sig med nåt enkelt visserligen) få en ny för 6500. Men det är bara att betala...om jag vill kunna använda min dator, och det vill jag ju. Sitta här o knattra på det där brailletangentbordet brorsan envisas med att använda är hopplöst irriterande. För att inte tala om hur irriterande det är att inte kunna sätta sig vid datorn närhelst andan faller på. Och det gör den rätt ofta. Jag är faktiskt beroende av min lilla maskin, den är ju både "TV"och musikspelare. Min snuttefilt helt enkelt. Latten och datorn har ersatt de normala övergångsobjekten välling och Nalle. De som man lämnar kvae i barndomen och INTE ersätter med nåt nytt;)

Relevant fråga?

"Hur ska de gåå för lannet när ongdomen tar över? Ja, ja är då gla att jag slipper se den dan, de säär ja di bara"- Äkta Skånsk Tant på Konsum (när den "unge" (30+?) killen i kassan inte hittade nycklarna)