s(k)urgumma

Det här kan bli ett sådant inlägg som jag kanske ångrar imorgon.

Någon sa en gång att det var bra att städa om man är arg. Någon hade fel. Om man städar av ilska, och anledningen till ilskan är brist på städning, då är risken stor att man blir ännu argare, särskilt som man under städningens gång upptäcker enorma brister i den i huset tidigare påstådda städningen.

Det här trodde jag aldrig skulle hända, att jag skulle bli en städkärring. Tvätthagga? ja. Städkärring? Nej.
Jag gillar inte att städa, särskilt inte som det som jag minns att mamma gjorde mest eller tjatade om att göra under min barndom var just städning.

E är urusel på att städa. Jag trodde i min dumhet att det bara var stökigt och smutsigt här för att det städades för sällan, och efter att familjen började städa lite mer frekvent (varje söndag)
så trodde jag att det skulle bli bättre. Eller, fel uttryckt, jag hade förväntnigar om att det skulle vara rent. Det städas visserligen oftare här, men så mycket renare är det inte.

För mig är det helt ofattbart hur det EFTER att man dammsugat fortfarande kan ligga smulor,blomblad, damm och döda flugor på golvet. Trots damning är det damm överallt och pisset på golvet och runt toasitsen samt tvålresterna i duschen är fortfarande kvar efter att badrummet städats. Mycket märkligt.

Nu har jag insett varför. E och barnen tror att de städar, men i själva verket fjuttar de bara runt för att bli färdiga så fort som möjligt. Om det blir rent eller ej betyder inget, det viktiga för dem är att de kan säga att de städat.

Så då blir E och jag ovänner. För att jag får inte kommentera städningen, och tycker jag inte att det är bra nog, då anser E att jag får göra det själv. Men det är jäkligt lätt för honom att säga, ett enkelt sätt att komma undan på.
irriterat blir det också här när jag då försöker förklara hur man ska göra för att det ska bli rent. Det behövs inte. De kan minsann städa.

Ja, och jag kan laga bilar. Jag har sett blinda tanter med reumatism städa renare än så.

Så...jag städar. För att jag inte kan stå ut med smutsen. Och då behöver de ju ändå inte göra det eftersom de vet att jag gör det. Visst, jag blir arg först. Men sedan städar jag. Men lite ilska kan man väl stå ut med för att slippa städa.