Är velig ikväll. Vaknade precis efter att ha sovit ett par timmar. Vill åka hem till E. Fast kanske ändå inte. För då måste jag gå upp,klä på mig,packa saker och ta mig till tåget. Och det vet jag inte om jag orkar. Min hjärna är alldeles sirapströg. Dessutom så kanske han vill vara själv.Fast då borde han väl sagt det? Jag blir galen.

Tänk om jag nån gång kunde bestämma mig. För någonting.Och stå fast vid det. Och inte tänka så mycket.Så att jag inte blev så galen.