Säg det med en korv;)

Fastän korv är så äckligt och jag aldrig skulle kunna tänka mig att äta det (även om jag inte var vegetarian) så är det på nåt sätt tryggt. Hederligt, enkelt, okomplicerat- som ens uppväxt.Stekt falukorv luktar barndom. När man kommer hem till mormor och morfar och morfar käkar knake (särskild skånsk korv) och mormor lagar nåt annat till mig, så vet man att allt är som det ska vara.

Morfar ringer mormor när hon passar småkusinerna eller står i Röda Korsets butik och berättar om sin nästan dagliga butiksrunda. Glatt delger han dagens köttinköp, vad det var sänkt pris på och om han handlade ett "sursött" eller ett "lilla grova" (brödsorter) eller kanske rentav ett av varje. Jag tror inte det är för att han är så glad över att ha sparat 28.50 på nersatt bog som han ringer, utan för att mat, det kan man alltid prata om. När man inte vet vad man ska säga, men gärna vill visa att man bryr sig, då är det bra med mat. Morfar skulle aldrig säga att han älskar en, han trugar på en godis, kakor och apelsiner istället.

Då E (långt innan han uttalat det seriösa ä-ordet) började köpa hem mjölk enkom till mig, då visste jag att jag var home safe. När Lillebror och hans tjej lagar mat åt varann och ser till att den andre får rätt sorts cola, då vet jag att de har det bra.

Kan du inte uttrycka din kärlek på annat sätt, kan du ju alltid göra det med apelsiner, mjölk, eller varför inte med en korv!