fredag, februari 01, 2008

Dans med svåra steg

Det är det sannerligen, det här, mitt liv.

Varje gång när jag tror att jag kan stegen och dessutom lyckas hålla takten, och inte trampa min kavaljer på tårna, så ändras musiken och efter en oväntad vändning så är jag ur balans igen.

Tyst räknar jag in stegen i mitt huvud och försöker få fötterna att flytta sig därefter.
Men det är hopplöst, jag är hela tiden en halv takt före eller två efter. Och innan jag får till det är dansen slut.

Man blir inte serverad mer motgångar än man kan äta upp, men varför måste just min kvot vara så stor?

Inga kommentarer: