Alla känner apan

Inför nästa år har jag ju lovat mig själv att vara lite snällare mot mig själv, bland annat att tänka lite högre tankar om mig och mina förmågor, ett viktigt tillägg till självsnällheten borde vara att tänka på vad jag säger.Och till vem.

Ibland kan jag vara nog så taktisk, men oftast...
jag menar...hur smart (läs:dum) får man bli? Jag ogillar att människor vet allt för mycket om mig, och så går jag och klipper mig i det lilla lilla skvallerhålet av ett samhälle där E bor. Folk vet mer om sina vänners grannars hundar här, än de vet om sina respektive. Och det är inte så att jag är paranoid och tror att folk bryr sig mer om vad jag gör än andra..(inte bara i alla fall) Folk pratar verkligen här. Es nya hus, anledningen till att han köpte det, och huruvida jag ska bo där eller ej har varit uppe till diskussion i skvallerklubben (alltså idrottsföreningen) flera gånger.

Så så här i efterhand var det lite dumt att klippa sig här. Frisörskan var jättetrevlig, och jag känner mig både fin och nöjd ( o det händer inte så ofta) men jag fick verkligen känslan av att hon genom de frågorna hon ställde försökte lista ut vem jag var, och om jag eventuellt var den hon trodde jag var?

Och nog är jag väl det. Det är nog svårt att ta miste. Jag skulle gissa att säkert 25% av de mindre än fyratusen invånarna här vet vem E här. Nu sa jag faktiskt inte vad E heter, men av allt annat vi pratade om, så behöver frissan bara sin grundskolematematik för att lista ut att hon klippte hans flickvän. Och varför skulle det spela nån roll? egentligen? Jo, för att jag som sagt vet att det skvallras oerhört mycket här, och att det pratats om oss.

Ja, folk pratar. Folk skvallrar. Det är en del av vårt kulturarv, kanske rent av en biologiskt nedärvd social funktion? Alla gör så. Jag gör så. Men då handlar det om andra. Inte om mig.

Och vad kan jag väl ha sagt som var så farligt? Ingenting. Inget farligt alls, inget som jag inte kan stå för. Men mina väldigt allmänt hållna upplysningar blev nu inte så allmänna, utan väldigt personspecifika. Och för att återknyta till rubriken, så vet många vem den här apan är, men apan känner ingen. Och jag hatar att folk vet saker om mig.Därför önskar jag mig en "Lär dig att ljuga o knipa käft"- kurs i julklapp.