En av kolumnisterna i Metro skrev en gång att en dagboksblogg har mist sin glans och sitt värde efter ett halvår. För sedan läser både mamma, mormor, pojkvännen och chefen.
Jag tror att hon har rätt.
Ibland känns det väldigt hämmande att folk jag känner läser. Även om jag ju inte skriver så ofta längre. (kanske av den anledningen som jag inte gör det)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar